Anorexia

Anorexia

Vad är ätstörningar?

" Sjukdomsdefinition för
" Anorexia nervosa
" Bulimia nervosa
" Hetsätningsstörning

De vanligaste ätstörningarna är anorexia
nervosa och bulimia
nervosa.

Trots uppenbar undervikt har patienten en intensiv
rädsla för att vara tjock eller
gå upp i vikt.

Kroppsuppfattningen är sakligt sett störd
En del drabbade håller den låga
vikten enbart genom
självsvält.

Andra kombinerar svälten med episoder
av hetsätning
och med självrensning
- självframkallade kräkningar, missbruk av laxer-och
/eller urindrivande medel.

Patienter med bulimia är oftast
normalviktiga.
Störningen yttrar sig i återkommande perioder av
hetsätning
då patienten äter betydligt större mängder föda
än vad som
kan anses normalt och upplever sig samtidigt
ha förlorat kontrollen
över ätandet.

Episoder av hetsätning åtföljs av
olämpligt kompensatoriskt beteende.

Det kan ske med hjälp av fasta,
laxermedel, kräkningar,
överdrivet
motionerande

Utmärkande för både Anorexia och Bulimia är en
förvrängd bild av utseende och
kroppsvikt.
Självkänslan är överdrivet påverkad av
uppfattningen om figur och vikt.

Jämfört med anorexiapatienter upplever bulimikern
vanligen en högre grad av psykopatologi med
impulsivt beteende,
sämre anpassningsförmåga, mer
framträdande
depressiva symptom och ökad risk
för självmord och
drogmissbruk.

Hos båda grupperna är irritation,
depressivitet
och tvångsmässighet vanligt
förekommande.

Ätstörningar medför också ett flertal risker för
kroppshälsan.
Bland dessa märks tandskador, benskörhet och
rubbad hjärtrytm.

Under de senaste åren har vi lärt
oss mycket
om förståelsen och behandlingen av
ätstörningar.

Patienter med ätstörningar uppfyller
ofta kriterier för
andra psykiatriska diagnoser.
Depression är en vanlig form av samsjuklighet
bland patienter med
ätstörningar och förekommer oftare
hos patienter
med hetsätningssymtom
än hos självsvältande
patienter.

En grov uppskattning är att omkring hälften av
alla patienter med en
ätstörning har haft en allvarlig klinisk depression
någon gång under livet.
Nedstämdhet är en vanlig följd av svält, även hos personer
utan ätstörningar.

En annan viktig anledning kan vara
det starka självförakt
som patienterna
känner när de inte lyckas uppnå sina mål
för viktminskning
eller när de inte orkar vidmakthålla sin självkontroll
och börjar hetsäta och
kräkas.

En annan viktig form av samsjuklighet
är ångest.
Missbruksproblem finns också hos många
patienter med
en ätstörning och det omvända förhållandet,
det vill säga en
överrepresentation av ätstöningar hos missbrukare
tycks också vara vanligt.

Patienter med ätstörningar börjar
ofta använda droger
för att dämpa matlusten och kontrollera
vikten,men droganvändningen
utvecklas
ofta till att bli ett problem i sig.

Vad är hetsätning?

Hetsätning yttrar sig som ett tvång att äta stora
mängder mat,
ofta på ganska kort tid. Det händer också att man äter
nästan utan uppehåll i
en eller flera dagar.

Efter själva hetsätningen försöker man vanligen
göra sig av med det man ätit,
eftersom det är mycket ångestväckande att
behålla maten.

Det är därför vanligt att man kräks,
som regel i
direkt anslutning till själva hetsätningen.
En del hetsätare använder även
stora doser laxerme
del för att snabbt tömma tarmen
som ett alternativ eller komplement till
kräkningarna.

Om man inte kan göra sig av med maten direkt,
försöker
man istället fasta eller hålla en
sträng diet för att i efterhand kompensera för
hetsätningen.

Det är också vanligt att man motionerar
kraftigt för att "göra av med" maten.
Tvånget att hetsäta är oerhört starkt och upplevs
som helt omöjligt att motstå,
trots att man försöker.

De ständiga misslyckandena följs av
depressionsperioder
och självmordstankar.
I en del fall leder detta till självmordsförsök eller
fullbordade självmord.

Hetsätningsattacken

Hetsätningen sker ofta i avgränsade episoder,
som man brukar kalla för
hetsätningsattacker.
Ibland kan hetsätningsattacken komma plötsligt,
utan förvarning
eller utlösande orsak.
Men det är vanligare att hetsätningen är mer eller
mindre planerad.

Ofta känner man på sig att en hetsätningsattack
är på väg,så att man kan förbereda
hetsätningen genom att skaffa
lämplig mat.

De flesta som hetsäter brukar försöka skaffa speciell mat till
hetsätningen.
Det är ofta sådan kaloririk mat som
man annars undviker.
Kakor, kaffebröd, godis,
glass,
spagetti och mjukt bröd är vanlig
hetsätningsmat.

Det förekommer även att man äter jätteportioner av
vanliga maträtter,
ofta färdiglagat, då man sällan hinner med att
laga till något själv.

Många beskriver att de är i en sorts
dimma under själva
hetsätningen.
Det är som en annan verklighet, där bara maten existerar,
inget annat.
För en del rör det sig närmast om ett förändrat
medvetandetillstånd av
tranceliknande slag.

Innan själva ätandet börjar känner sig många
oroliga och rastlösa.
Man kan kallsvettas, känna sig skakig och ha
hjärtklappning.
En del kan känna sig närmast exalterade, andra kraftigt
ångestfyllda.

När själva ätandet börjar mår man
ofta bättre.
En del tycker att det är gott och härligt att äta till
en början,
men dessa positiva känslor försvinner ofta när
man äter mer och mer,
utan att kunna sluta.

När hetsätningen är över mår man som regel
fruktansvärt dåligt,
både psykiskt och kroppsligt.
Man föraktar sig själv, känner sig äcklad och
illamående, ledsen och ångestfylld.

Det är mycket vanligt att man får
självmordstankar.
Samtidigt känner man sig helt utmattad rent
kroppsligt.

Magen och halsen värker efter ätandet och
kräkningarna.
Yrsel och svimningskänslor är vanliga,
likaså kramper och smärtor
i musklerna.

Ensamhet

Vanligast är att man hetsäter när man är
ensam i sin egen bostad,
men ibland inträffar det också vid andra
tillfällen.

Det kan vara på arbetet, borta
på fest
eller i andra sammanhang där det finns
tillgång till mat.

Det händer också att man gått ut på konditori eller
restaurang för att hetsäta.

Då har man gått från ställe till ställe för att
inte väcka uppmärksamhet.

När hetsätningsattacken kommer, ställer
hetsätaren in alla andra
evenemang.

Maten går före nästan allt annat.
Man sjukanmäler sig till arbetet, ringer
återbud till vänner,
eller uteblir helt enkelt från överenskomna
träffar utan att höra av sig.

Hetsätningen gör det svårt att leva ett
normalt liv.

Förhållandet till mat och vikt

Hetsätarens problem med maten är inte
begränsat till själva
hetsätningsattackerna.

Mellan hetsätningarna äter bulimikern på ett
anorektiskt sätt
eller kanske fastar.

Hunger- och mättnadskänslorna är i regel
satta ur speloch det är svårt att avgöra
hur mycket man ska äta.

Att äta för mycket ger ångest och utlöser ofta en
hetsätningsattack.

Hetsätaren lever i en ständig konflikt
med maten,
i valet mellan att äta och
att svälta.

Det är en konflikt och en kamp som leder till
återkommande
nederlag i form av
hetsätningsattacker.

Bakom matångesten ligger en annan känsla,
rädslan för att bli
tjock.

Även vid Bulimia Nervosa är viktfobi ett dominerande
symtom.
Den som lider av hetsätning är nästan
alltid bokstavligen livrädd
för att gå upp i vikt.

Fakta från böcker och broschyrer

Jag tittar mig i spegeln och
mår illa av det jag ser.
Varför är jag så fet.
Känner hur fläsket dallrar.
Jag äter och vräker i mig massa
mat och godis för att trösta mig.
Jag mår illa ,blir ledsen.
Tårarna rinner ner från mina kinder
samtidigt som jag äter,
får dåligt samvete.Försöker döva min ångest
med mat.

Varför vräka i mig så här när jag är så tjock.
Rusar ut till toaletten stoppar fingrarna
i halsen och spyr och gråter.
Känner mig så värdelös.
Känner ångest,dåligt samvete
för att jag åt.

Skrivet av sussi 2003

Smal
mot ett skönhetsideal

Anonyma Matmissbrukare

Riksföreningen Anorexi och Bulimi