Tank4

Tankar

Jag spinner vidare tanken på att ha ett barn med funktionshinder.
Jag har märkt att det blir inte lättare under åren.
Andra problem dyker ju upp.
Dessa barn hamnar också i puberteten och dess svårigheter som kommer då bland alla tonåringar.
Dom vill vara vuxna och frigöra sig.
Detta vill ju mitt barn också.Han vill ju vara vuxen och tro att han klarar minsann allt.
Han vill vara som alla andra.

För han är det viktigt att uppfattas som normal.
Jag gillar inte det ordet egentligen för vad är normalt och vem bestämmer det?

I alla fall så vill han vara som alla andra och försöker på alla möjliga sätt att vara det och det leder ofta till
komplikationer på olika sätt på grund av att han inte förstår på samma sätt som andra
som inte har funktionshinder och har svårt att kommunicera.
Det blir ofta missförstånd som leder till ilska.

Ja min kamp har varit lång.Flera år har jag kämpat för att få en fungerande skolgång.
Det har varit en jobbig kamp på många sätt som ibland
nästan blivit outhärdig..

En kamp mot olika myndigheter och en mängd av olika anmälningar..Men jag bestämde mig
tidigt att jag ska vinna.
Mitt barn han har också rättigheter, han ska inte bara sopas under mattan.
Han har rätt till skola och utbildning och jag ger mig inte förrän han får det.

Det har vart en tuff och en hård kamp och så mycket skit jag råkat ut för under tiden.
Helt otroligt vad lite kunskap vissa har.
Vissa gånger har kampen vart så jobbig att jag gråtit i flera dagar och tänkt
att nu ger jag mig men någonstans har jag haft min vakande ängel
över mig som gett mig styrka att fortsätta min kamp..

Ingen annan bryr sig och ingen annan hjälper mitt barn då måste
jag göra det själv.Inget svårt beslut men jobbigt att stå ensam mot alla andra..
Ibland har jag känt mig så liten och maktlös inför alla andra.

Jag har fått mycket stöd och hjälp från radio och tidningar och mitt ombud
som hjälpt mig i min kamp.

Så kom den där dagen då jag äntligen fick besked att mitt barn får börja i särskolan
och vi fick en skolplats.
En sten föll från mitt hjärta och jag kände mig så glad.
så lycklig.

Idag mår mitt barn bra och är trygg och går i en fungerande klass och har en
underbar lärare.Det är en seger för mig.
Jag har vunnit.

För mig betyder det allt att jag vann min kamp mot myndigheterna för jag gav
mig inte trots all skit jag fick och allt helevte jag fick
gå igenom så var mitt
barn värt det för nu mår han bra.

Jag mår bra.
Tack till alla som stöttade mig och hjälpte mig!!!