Lite tankar och funderingar


Min första hemsida jag skapade var en minnes hemsida för min bror som
hittades död i en trappuppgång på ett
ungkarls hotel 2002.

Tanken var då att hedra hans minne och en annan var då att skriva av mig
vad jag kände då.

Den sidan finns inte kvar idag men en del av den
finns på min hemsida Sussis Nya värld 2004
som blev min tredje hemsida.
Den finns under länken Ville

Jag kunde inte så mycket då om att bygga en hemsida utan
fick då hjälp av min ena son.

Jag lärde mig snabbt och blev sugen på att göra en ny hemsida som då
blev Sussis Mystiska Värld 2003.
Det finns ännu en ny hemsida gjord av mig Sussi inre värld 2006


Jag ville ha en hemsida som inte var lik någon annans.

Jag ville ha en personlig hemsida med en design
som inte var som alla andras
Ville ha något som inte alla andra har på sin hemsida.

Jag älskar ju att skriva och har gjort det sedan liten.
Så själv klart la jag ut en del av mina dikter och tankar
om livets svåra väg.

Innehållet blev om svåra och en del tabubelagda ämnen.

Anledningen till detta var att jag själv har haft ett mycket
tufft liv och har verkligen fått känna
av livets svårigheter och
har fått kämpa för den jag är idag.

Jag har skrivit mycket om psykiska sjukdomar på grund av att det är
många människor som lider av detta idag.

Jag har även skrivit om ämnen om övergrepp och misshandel.
Trots detta så är det mycket tabubelagt att prata om detta.
Det har jag fått bevisat genom elaka inlägg och mail.

Har fått mail där det stått att min hemsida inte
förtjänar en AWARD på grund av att jag
skrivit om psykiska sjukdomar.


Men jag har också fått jätte gulliga mail från människor
som tackat mig
för det jag skrivit.

Dom har själva fått tänka till.
Dom har fått känna att dom inte är ensamma
med sina problem.


Människor som uppskattat att jag delat
med mig av livets svårigheter.
Det finns så många människor som har det svårt och
vet inte vad dom ska vända sig och
känner sig otroligt ensamma.
Tack Helene

Tack Erika

Tack Inger

Jag bestämde mig för att dela ut min Kämpar-Award till just dig,
för du har visat styrka då andra säkert lagt ner.
Kramar

Inger på moon

Tack Gunillan

Du är enorm på att berätta om livets svårigheter och ge
ut det att beskådas av alla...
säkert hjälper du många som behöver stöd i en liknande situation som din!


Detta gör att jag vill skriva mer om mig och mitt liv
för att dela med mig.
För tillsammans blir man ju stark.



Jag vet att det finns dom som inte gillar allt jag skriver.
Men det är svårt att vara alla till lags.

Varför måste man bara skriva om roliga och bra saker.

Dom svåra sakerna finns ju också och är minst
lika viktiga att ta upp.
Det finns så många ensamma själar där ute som tror att
dom är ensamma om dessa problem.
Jag vet att det jag skrivit har hjälpt många.

Har fått många mail angående misshandel från kvinnor
som inte vet var dom ska göra.
Jag har försökt hjälpa var dom ska vända sig.
Så jag känner i hjärtat att dessa tunga sidor behövs för
vi är många som behöver hjälp.

Bara för att vi blundar och inte vill prata om det
så försvinner inte dessa tabubelagda ämnen.

Jag har själv varit en av dom som inte visste var jag
kunde vända mig och trodde att jag var ensam.
Hade då blivit glad om jag hade fått läsa att jag är inte
är ensam om detta
och var jag hade kunnat vända mig att få hjälp.


Allt som jag skrivit om handlar inte om mig.

Jag har inte skrivit om mig för att folk ska tycka synd om mig.

Har fått en del elaka inlägg och en del
tråkiga mail om det jag skriver om.

Där folk säger att tror du att det är synd
om dig eller.

Nej det är inte synd om mig.
Vill bara dela med mig av det jag varit utsatt för att få andra att
veta att dom är inte ensamma
om det och att det är inte deras fel och att man kan klara av det.
Att man kan gå vidare.
Att det finns hjälp.

Men ärren finns ju alltid kvar i själen som aldrig
går att läkas.

Dina tårar går ju att se men det är ju svårt att se
när ett hjärta blöder.